Engelskspråkig litteratur

Dikter för en enda stadsmöte

Ändå kan den som är någorlunda förtrogen med äldre rysk poesi placera in henne i en dikttradition där också till exempel Anna Achmatova och Alexander Blok hör hemma. Ändå har hennes lyrik en alldeles egen ton. Det man slås av, när man läser dikterna i det här urvalet, är den dagboksartade tonen: Voltskaja är en iakttagare, och det hon förmedlar är ofta bilder ur vardagen. Och hon är verkligen en mästare i att göra stor poesi av vardagen utan att förgylla den: Glädjen förmörkad, De färgade glasen är urtagna: floden är åter flod, gräset åter gräs, som Askungen vid midnatt. Kvällen är strödd med aska, som fläckad av sot, vill inte längre slita sig loss från strecket, hänger med utspärrade ärmar. I hennes bilder ur vardagen, i det hon ser, finns samtidigt en dimension av frånvaro, frånvaron av den älskade. Frånvarokänslan har inte så sällan ett drag av fatalism i sig: så litet betyder jag för dig, att dig kommer jag i alla fall aldrig att vålla sorg. Fast håll med om att detta är alltför bittra droppar mot missmod. Eller: I himlen efter regnet — violonceller klingar länge.

Posts Tagged ‘Lettland’

Maria Mi Wegelius Yle Helsingfors Ingen vill medge att det skulle vara coolt att anteckna dikter… I vår serie om lyrik får vi nu skapa lyrik inom skolan med de yngre. Härlig nonsensdikt slutar detta med. Sin början inneha det fått med hjälp av författaren Jolin Slotte. Hon har en historia som modersmålslärare, och med hjälp bruten Helsingfors Arbetarinstitut vill hon nu bringa ut poesi i skolorna. Slotte anser att barn och unga i dag läser mindre och att de ej är särskilt intresserade av att studera skönlitteratur.

LEAVE A COMMENT

Please enter your comment!
Please enter your name here